Hans Grönlund är både forskargruppsledare på Karolinska Institutet och en av Medi-Tecs grundare, tillsammans med författaren Liza Marklund. Just nu är det semestertider på labbet men flera olika forskningsprojekt är ändå aktuella.

Ett specialbalsam håller på att tas fram (som komplement till Allergenius specialschampo) och studier där schampots effektivitet kan testas planeras (bland annat genom att mäta lungfunktionen hos hundallergiker före och efter att hunden tvättats). Parallellt söks även finansiering till botemedel mot hund-, katt- och hästallergi, och ett test av människans allergiprofil utvecklas. Snart kan också fler allergen (allergiframkallande ämnen) på hunden undersökas.

Under sommaren jobbar nämligen Medi-Tecs forskningsteam, som är världsledande inom forskning om pälsdjursallergi och pälsdjursallergener, med att kunna mäta även allergenen Can f 4 och 6 hos hunden. Redan nu går det att testa de tre första av hundens sex allergen (Can f 5 finns i urinen hos icke kastrerade hanhundar och ett test av det allergenet kan därför ses som mindre viktigt i detta sammanhang) med det allergentest som Medi-Tec tagit fram. Och snart kan man alltså få reda på vilken mängd hunden har av två andra allergen, två allergen som forskare aldrig tidigare tittat närmre på.
– Det blir mest intressant att se om Can f 4 och 6-nivåerna varierar, så som 1, 2 och 3 varierar. Relationerna mellan de olika allergenerna är särskilt intressanta, menar Hans.

När blodprovet som visar människans allergiprofil tagits fram blir det möjligt för en allergiker att matchas mot hundens unika allergenprofil och på så sätt hitta den hund som utsöndrar minst av de specifika allergen man reagerar starkast mot.

Hans har jobbat på Karolinska Institutet i 15 år och har arbetat med allergi i ca 30 år. Att valet föll just på allergifrågan har att göra med att problemet är så utbrett i vårt samhälle, och därmed finns möjligheten till att bistå många människor med hjälp av forskning. Lider man inte själv av allergi så har man antagligen någon i sin närhet som är drabbad, och just pälsdjursallergin påverkar flest, menar Hans.
– Jag är själv pollenallergiker, men den allergin är säsongsbunden. Pälsdjursallergin å andra sidan finns där året runt och är ett socialt problem eftersom djuren har blivit en del av våra familjer, säger han.

Som anställd på Karolinska Institutet, vars forskning finansieras av bidrag och skattepengar, ser Hans det som att han har 1,5 miljoner arbetsgivare, d.v.s. alla pälsdjursallergiker i Sverige. Eller kanske till och med nästan alla svenskar som antingen själva är drabbade, eller har allergiker i sin närhet. 
– Det är givande att se det så. Jag vill hjälpa alla allergiker till ett bättre liv, med målet att skapa ett helt allergifritt samhälle. Och allt som vi kan nå ut med, exempelvis Allergenius specialschampo, är en del av den strategin.

Hans arbete och engagemang gör att många hör av sig till honom för att be om hjälp och även berätta om sin livssituation. Han får en stor mängd mejl, och de går i princip att dela in i fyra olika kategorier, berättar han. 

Dels är det allergiker som vill ha pälsdjur, ofta familjer. Dels handlar det om de som blir begränsade i sitt liv och upplever svårigheter i samhället. De kan inte sitta på bussen, gå på krogen o.s.v. på grund av sin allergi. Det finns också de som upplever allergins påverkan på en relation. Kanske har deras livs kärlek ett husdjur och tvingas välja mellan dig och en älskad, pälsbeklädd familjemedlem. Den fjärde kategorin handlar om allergi i vården. Här finns gott om exempel, men det kan vara veterinärer som utvecklat allergi och hör av sig för att berätta om hur det blivit omöjligt för dem att fortsätta sitt yrke.

Allergiker – en bortglömd grupp

En av de saker som allergikerna som kontaktar Hans sätter sitt hopp till är vaccinet som Medi-Tec jobbar på att ta fram. Den nya typen av immunterapi, som med några enkla sprutor kan bota hund- och kattallergiker (till skillnad från konventionell immunterapi som innebär 50–80 sprutor under 5–8 år), är redan färdigt och framtaget och man jobbar även på att kunna bota hästallergiker. Men pengar behövs för att kunna göra en klinisk förstudie. 40 miljoner kronor mer bestämt. Det kan låta som mycket men Hans poängterar att det kan jämföras med exempelvis de 14,5 miljarder kronor som var den ursprungliga budgeten för bygget av Nya Karolinska (som troligen blir ännu dyrare att bygga).
– Man blir nedstämd när man inser hur lite medel det finns att söka för den största kroniska sjukdomen i Sverige. Det finns ett enormt engagemang hos de som hör av sig till mig, och de har sådana hjärtknipande historier. Därför är det sorgligt när jag tvingas svara dem att tyvärr är ni en bortglömd grupp, och det saknas medel. 

Om du skulle få de 40 miljoner ni behöver, hur lång tid skulle det då ta tills vaccinet skulle vara tillgängligt för allergiker?
– Från att pengarna kom in skulle det ta två år tills vi kan ge den första sprutan till en människa, men då som en del av en studie. De fyra sprutorna i behandlingen skulle ges under sammanlagt sex månader, först tre sprutor under två månader och därefter en till efter fyra månader för att säkra effekten. Sedan skulle man utvärdera och effektivisera och därefter skulle några fler faser följa under några år för att få fram läkemedlet till patienten.

Kan det hända att studierna och testerna ger negativa resultat?
– Det är min fasta övertygelse att vaccinet fungerar, men det är på sin plats att påpeka att inga garantier kan ges. Alla tester görs för fylla myndighetskrav på säkerhet och effekt.

Ja, Hans borde veta, han har trots allt varit med och tagit fram ett vaccin mot kattallergi tidigare. Vaccinet, som var färdig och testat på människor, byggde på ett av hans patent från 2002. Därefter sålde Hans vaccinet till ett företag i hopp om att behandlingen skulle kunna tas vidare till patient. Riktigt så blev det dock inte. Tyvärr lyckades företaget inte hitta medfinansiärer (läkemedelsindustrin tjänar idag mycket pengar på allergidämpande medel, så ett vaccin är ur ekonomisk synvinkel inte särskilt lönsamt) och produkten kom aldrig ut på marknaden. Men denna gång vill Hans och hans kollegor göra rätt från början till slut så att vaccinet når fram till de som behöver det.
– Dels så är det allmänna intresset större, biomedicin generellt har fått ett uppsving, och dels så har vi tagit fram alla kända hundallergen på bioteknologisk väg, säger Hans. 

"Tyvärr finns det inga incitament för den enskilde forskaren att nå ut till samhället med sin forskning och faktiskt göra skillnad. I den akademiska världen värderas det högre att producera information än att producera faktiska nyttigheter"

Risker som dessa är tyvärr inte ovanliga eftersom glappet mellan forskning och färdiga produkter på marknaden är stort. Alldeles för stort, enligt Hans. Han har själv erfarenhet av båda sidor, eftersom han både arbetat inom företag, som avdelningschef på Pharmacia, och nu på den statliga sidan, på Karolinska Institutet. Att allt ordnar sig bara man forskar är en myt, menar han, och poängterar att man också måste veta vad man ska göra med forskningen.
– Min dröm är att svenska folket blir ett ickeallergiskt folk och det är absolut möjligt. Men tyvärr finns det inga incitament för den enskilde forskaren att nå ut till samhället med sin forskning och faktiskt göra skillnad. I den akademiska världen värderas det högre att producera information än att producera faktiska nyttigheter. Det är det som är bra med Medi-Tec, att företaget fungerar som en förlängd arm för forskningen och på så sätt når ut till samhället. Men det behövs mer debatt kring detta, om vad skattepengarna och forskningsmedel faktiskt leder fram till.

Vad hoppas du på i framtiden?
– Jag hoppas såklart på finansiering för vaccinet. Med pengarna kan vi också säkra upp, fortsätta forska och effektivisera vaccinet. Sedan vill jag gärna se att vi forskar mer kring hästallergi, som fortfarande är ett ganska outforskat område. Och så hoppas jag på att Medi-Tec fortsätter vara det jag hade som vision: ett effektivt företag som finns till för det svenska folket.