I dag är det möjligt att testa sin hunds olika allergen, det vill säga de ämnen som en allergiker reagerar på. För att se hur höga nivåerna är på de olika allergenen så går det att utföra ett enkelt allergentest där du borstar din hund systematiskt vid ett tillfälle för att fånga upp allergen från huden. 

– Testerna hjälper konsumenten att få reda på allergenhalten hos sin hund. Dessutom bidrar man till forskningen om pälsdjursallergi. Vi kommer på sikt att kunna sammanställa statistik på detta och eventuellt hitta nya samband mellan egenskaper hos olika hundar och deras allergenhalt. På så vis får vi faktaunderlag för nya infallsvinklar, menar Guro Gafvelin.

Databasen – en stor tillgång

Att det inte finns några allergenfria raser är redan fastställt i tidigare studier. Men i och med den unika databasen med testresultat från hittills närmare 300 hundar kan forskning om olika hundar fortsätta. Till hjälp har forskarna information om varje hund som ägarna själva fyllt i, vilket är till stor användning för forskarna i arbetet att finna samband mellan egenskaper hos hundarna och deras allergennivåer.

Guro Gafvelin menar att resultatet av den här forskningen potentiellt kan användas i flera syften. Dels får de personer som bidragit till forskningen ta del av resultaten och med hjälp av dessa förstå hur pälsdjursallergi fungerar, och framförallt, varierar. Det kan även hjälpa familjer vid val av valp, som trots allergi bestämt sig för att skaffa hund. Vidare kan informationen användas inom uppfödning och avel, som på sikt kan stödjas utifrån forskningsreslutat. 

Allergimatchning genom ett enkelt blodprov

För närvarande finns ett tätt samarbete mellan Karolinska Institutet och Medi-Tec som handlar om allergimatchning. Genom ett enkelt blodprov, som du ska kunna göra hemma, kan man se exakt vilka av hundens sex olika allergen som du reagerar på. Helt enkelt hur många IgE- antikroppar som du som människa har mot de allergen som hunden utsöndrar, och som är orsaken till de allergiska symptomen. För att testet ska komma ut på marknaden krävs fortfarande en del arbete. Den praktiska delen handlar om att utforma ett blodprovstest för hemmabruk. Tekniken att sedan matcha ihop proverna med människans unika allergiprofil planeras vara tillgänglig vid årsskiftet. Guro menar att det finns en viss osäkerhet i om valpars profil är densamma när hunden växer upp. För att fastslå hundars förändring gällande allergenprofil kommer långtidsstudier genomföras där man följer valpar under tiden de växer upp att genomföras. Med mer data kommer forskarna bli säkrare på hur den förändringen ser ut.

Studier om björkpollen, kvalster och jästsvampar

Guro Gafvelin och hennes kollegor har en hypotes att hundar är potentiella bärare av andra typer av allergen – exempelvis pollen. Det skulle förklara varför en del personer som inte har IgE mot hundallergen ändå får allergiska besvär vid kontakt med hundar. Forskarna kommer till att börja med att undersöka förekomsten av björkpollen eftersom det finns analysmetoder för det. Dessutom är det just björk som de flesta allergiker reagerar på. I nuläget finns ingen liknande studie vilket gör den viktig för att förstå helheten av allergiska reaktioner mot pälsdjur.

– Det är fullt möjligt att hundar sprider pollen och andra allergen via sin päls till inomhusmiljön, vilket i sin tur kan orsaka besvär hos personer med andra typer av allergier, utan att det rör sig om allergi mot hundens egna allergen.

Guro Gafvelin, Docent i immunologi.

Uttrycket ”blöt hund” för med sig en del associationer för de flesta av oss. Inte sällan tänker många på en speciell lukt som inte alltid är så väldoftande. Tidningen Härliga hund skrev tidigare i höstas hur det kommer sig att hundar kan lukta så illa – speciellt då de är blöta. Enligt artikeln beror det på att mikroorganismer i form av bakterier, jäst och till och med spår av avföring som finns i hundars päls frigörs då pälsen blir blöt. Läs hela artikeln här.

Forskare på Karolinska Institutet planerar för en studie om jästsvampar och bakterier i pälsen. Mikroorganismerna i pälsen kan orsaka såväl allergiska som andra problem för oss människor eftersom vi ofta lever tätt ihop med våra hundar. 

– Det kan finnas partiklar, som kvalster och bakterier, i huden hos hundar som kan spridas till oss människor. Kvalster och bakterier trivs i fukt och värme vilket gör pälsen till en bra boplats. Den vetskapen kanske kan motivera fler att tvätta sin hund, säger Guro.

Hur pollen, kvalster och jästsvampar kan föras över från hund till människa är för närvarande ett outforskat område. Om dessa partiklar kan orsaka problem för människor är det sannolikt att även hundens hälsa och hud påverkas. Ett sätt att förbättra tillvaron för både hundar och människor skulle kunna vara att avlägsna dessa mikroorganismer genom att tvätta ur pälsen. 

– Den här studien kommer hjälpa oss att förstå hur bakterier kan spridas, vilket är viktigt då pälsdjur förekommer såväl i vårdmiljö som hemma, samt hur vi kan undvika det.

Det långsiktiga målet med forskningen på pälsdjursallergen är att ta fram ett pälsdjursvaccin, men i nuläget saknas full finansiering för att pröva vaccinet för behandling av patienter. Läs vår tidigare artikel med temat vaccin här. Läs mer om arbetet med vaccinet här.